Jag åkte närmre dina minnen.
Jag strök med pekfingret över deras yta,
det fanns inget damm på dem.
Jag undrade vem du hade hyrt in
för att ta hand om dem så väl.
Och insåg att det kanske inte var
någon annan än just jag.
Jag kunde inte låta bli att stryka över dem.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar