#26

Det står en gryta på spisen, plattan är varm och grytan blänker. Man hör att vattnet kokar lugnt och man får det som bekräftat när man lyfter på locket. Där, i grytan, trängs morötter, potatisar, lökar och så det härliga varma vattnet. Det är små fettbubblor i spadet, av olja och buljongen. Sältan finns snart i grönsakerna och kan inte skiljas från dem när de blivit mjuka och varma. Potatisen faller sönder senare, den blir överkokt. Det gör inget, det är soppa som lagas.

Ja, potatisen faller senare sönder, men moroten förblir intakt. Det är därför han håller om moroten, där han ligger i det varma spadet, i sältan och fettet. Vattnet kokar upp i hans hår som är vått och ligger klistrat mot pannan. Huden glänser av fettet och hans händer är röda och varma. Han tittar upp när locket lyfts bort, ler en smula och kramar sedan hårdare om moroten. Lägger kinden mot det oranga och slickar i sig lite salt från läpparna. Det finns ingen anledning att störa honom när det står en gryta på spisen och plattan är varm. Grytan glänser, och det finns ingen anledning alls att störa.