#5

Det är dag fyra av mediedrevets skoningslösa slakt av Wanja Lundby-Wedin, och solen har äntligen dykt upp också i Stockholm. Jag tänker på en text av Johan Ehrenberg som jag kom över för några år sedan. Det handlade om hur man ska bete sig i en bastu när de andra killarna börjar skämta grovt om kvinnor eller homosexuella. För hur ska man göra? Idealisten säger till, men riskerar att göra sig omöjlig i gruppen. Tiger man still så riskerar man att drabbas av en något illamående känsla över sig själv, och gör gruppen omöjlig inför sig själv.

Vår ekonomi handlar om konkurrens. Konkurrens är ett finare ord för tävling, och de negativa sidorna av att tävla finns inte i konkurrens, för konkurrensen försvarar andra värden än tävlingen - samhällets bästa. Rika män ska tävla sinsemellan och oavsett vem som utgår med segern så har samhället vunnit genom blotta närvaron av tävlingsmomentet.

Det är lätt att kräva att LO:s ledare ska vara en idealist, men att sitta i 25 styrelser kräver takt och ton. LO tjänar inte på att inte ha någon representant i styrelser som är stora aktörer på arbetsmarknaden. LO:s trovärdighet är tydligen skadad. Jag kan hålla med om det, men det är de sociala koderna inom styrelserna som är våldsverkaren - inte LO, som måste följa de reglerna för att få inflytande.