#24 Om läsning

Här står tomt sedan någon månad. Det var inte meningen. Någonstans under den här tiden var det som om jag inte längre ansåg mig vara förtjänt av att skriva här. Det är lite märkligt, men så är det nu en gång och jag kan på ett skruvat sätt förstå det. Jag har skrivit andra texter istället, texter som har varit nödvändiga för att klara kurser, för att bättra på ett cv eller för att tjäna lite pengar. Ändå tycker jag inte att det är nog för att jag ska förtjäna att sitta uppe sent och skriva. Vilket istället har inneburit att jag har läst. Det är vad jag tänkte skriva om nu.

Jag har försökt att lära mig läsa in stora mängder text, och komma ihåg dess kärna - kärnfulla formuleringar och kärnan i slutsatserna. Det är svårt. Jag har aldrig lärt mig det. Jag har aldrig riktigt behövt det, men nu kände jag att jag skulle göra ett försök. För min egen skull.

Jag laborerade lite med snabbläsning. Normalt sett läser jag en sida på en minut - 60 sidor per timme (fast om jag sitter en timme blir det snarare 50 sidor). Jag försökte snitta kanske 40 sekunder per sida. Jag klarade inte det, för jag kände ett behov av att gå tillbaka och läsa om. Jag förstod helt enkelt inte vad jag läste.

Sedan läste jag som vanligt igen, men med samma problem - jag glömde för mycket av vad jag hade läst.

Nå, hur skulle jag göra? Det var egentligen inte svårt - jag försökte läsa långsamt. Och jag försökte läsa varje ord, för jag förstod var felet låg någonstans.

När jag läser texter, också facktexter eller filosofiska resonemang (i förekommande fall Foucault), läser jag dem som en deckare. Jag hoppar över meningar. Jag vet inte hur många spänningsfyllda upplösningar som har blivit förstörda av att jag inte har orkat vänta på upplösningen av en mening och istället gått på slutordet. Jag gör samma misstag med fackböcker. I en rad av negativa definitioner av ett begrepp kan jag helt sonika hoppa över alla förutom det första och landa i den positiva definitionen. Men de negativa definitionerna står ju där av ett skäl. Och ibland har jag därför trott att den positiva definitionen betyder något som en tidigare negativ definition uteslutit. Men den läste ju inte jag.

Så nu kontrollerar jag att mina ögon rör sig från vänster till höger, från vänster till höger, från vänster till höger osv. Inte diagonalt eller vertikalt. Och jag har tagit hjälp av en penna för att anteckna vad jag läser, jag stryker under det viktiga och förklarar det vid sidan av i ett skrivblock. Bara för att jag ska tvingas att läsa långsammare.

Det är nog vad alla andra har gjort ända sedan högstadiet. Jag lärde mig det 4 terminer in på journalistikprogrammet. Bättre sent än aldrig.